Har legat i sängen ett bra tag nu. Det enda jag orkar göra, haha! Blir inte bättre heller.. Kommer säkert få dras med detta ett tag känns det som! Mitt rum börjar även bli ett gästrum. Flytten är igång!

Igår kväll snurrade mina tankar runt hela tiden.. Tänkte verkligen på allt och en sak jag verkligen inte kunde sluta tänka på var mina vänner. Vänner som alltid finns där för mig, vänner som sviker och vänner som är bortglömda.
Jag nämner inga namn, alla vet vart dem finns för mig.

Har blivit blortglömd flera gånger, i vissa fall kanske det inte är något stort men jag tar illa upp. Har blivit mobbad i mina tidigare år, av gamla vänner. Vissa är förlåtna vissa har jag inte kontakt med längre. Alla gör misstag men ibland går det för långt.
Även jag har glömt bort mina vänner ibland.

Vänner som sviker och bedrar, det kan nog vara bland det värsta som finns. Klart att det finns en viss saknad, man var vänner en gång i tiden för en viss anledning. Och att folk inte har hjärta att be om ursäkt, det får mig att spy. Att man ljuger om saker, kommer med dåliga bortförklarningar. Ja, you name it. Jag hatar oärliga personer. Gör mig ledsen och va ärlig istället för att göra mig glad på ett falskt sätt. Kom igen, alla förstår mig.

Jag ångrar ingenting idag, men jag skulle önska att vissa personer kunde göra det. Att dem kunde inse sina fel, och att ta åt sig någon gång. Alla gör fel och det är inget ont att erkänna det.

Om ni visste hur folk ser på falska, dumma och oärliga såkallade "vänner", skulle ni inte vilja känna er själva.
Jag tänker inte hänga ut någon för alla vet om dem har gjort fel eller inte. Men jag hoppas fortfarande att folk någon jävla gång kunde ta tag i sig själva och vara en människa för en gångs skull. Ingen är perfekt, alla är sårbara. Alla är likadana. Om man kan ta någon annan i första hand innan sig själv, då gör man stora framsteg i livet.